Funderingar kring ett ord i taget, i bokstavsordning
|
|
| Bokstaven Funderingar kring ett ord i taget, i bokstavsordning |
|
|
2003-03-14 ÖGONBLICK Om jag ger dig en blick, vad ger jag dig då? För ett ögonblick möts våra ögon, och ett helt universum stormar genom mig. All den rymd som ryms i en blick kan nästan vara mer än jag mäktar med. Kanske beror det på vad jag väljer att se, eller snarare att inte filtrera bort. Med en snabb blinkning är ju hela världen som den brukar vara, men om jag vill ser jag - och fylls jag av - hela rymden. Många skådar sin egen spegelbild, eller tanken av den, i andras blickar. Inte för ett ögonblick tappar de koncentrationen på hur de kan ta sig ut. Men det når inte långt. Allt ytligt tillhör och stannar på ytan. Vid pupillen slås allt sönder och tolkas hur som helst i huvudet av den som tittar. Men det som inte är yta, utan mer likt universum under någons hud, går längre in och ut i evigheten, tillsammans med den som ser - den som verkligen ser. Allt finns överallt där man vill se det. Så, om jag ger dig ett ögonblicks ögonblick, vad händer då? Kan vi byta blickar och kanske byta liv? Och hur ser den som är blind? Någonstans måste väl rymden ändå tränga in? Många är frågorna. Så många att de knappt går att överblicka. För varför heter det ögonblick, när inget annat ändå blickar? Att höra någons korta suck skapar inga öronblickar. Bara ögat kan ha överblick, eller blicka ut i ögonhöjd. Och bara ögat vet hur länge det vill se. Eller hur länge det vågar se. En blick kan vara i evigheter, men hur länge varar då ett ögonblick? Tänk på det ett ögonblick. Skrivet av ©Huggolina 22:21 | LÄNKA |
Kommentarer:
Skicka en kommentar
|
|
|
|
