Funderingar kring ett ord i taget, i bokstavsordning
|
|
| Bokstaven Funderingar kring ett ord i taget, i bokstavsordning |
|
|
2002-03-05 KÄRLEK Det många kallar kärlek, är egentligen något helt annat "Kärleken", som vi ser den här i Sverige, innehåller även så mycket annat att kärleken i sig blir en väldigt svag ingrediens. Många gånger går den inte ens att urskilja. I kyrkan lovar mannen och kvinnan varandra evig trohet. De sägs bli ett, och tillhöra varandra. Prästen binder dem till varandra med ord som kärlek, men i samma mening betyder detta att de därmed inte får älska några andra. Kärleken förvandlas till ett avtal som handlar om evig trohet och pålitlighet just dessa två personer emellan. Om de känner kärlek för andra människor, så som Jesus antagligen gjorde, är de syndfulla. Den större livslusten är smutsig. Den som gifter sig medverkar till att göra sin kärlek till livet och andra vuxna människor än partnern till något förbjudet. Kärleken får i vår kultur nämligen bara ha ett enda mål; partnern. I den kärlek som ligger i vår kultur, ingår ingredienser som... Kontrollbehov Ägandebehov Behov av sällskap Rädsla för ensamhet Dålig självkänsla Dåligt självförtroende Dålig initiativförmåga Behov av uppskattning Behov av bekräftelse Glädje i tanken hur partnern tänker på en Sexuell lust Längtan efter familj och barn Svartsjuka En mall för hur parbildning ska gå till Vardagliga vanor som rullar vidare Medkännande och/eller medlidande Praktiskt planerande av livet Äkta kärlek Ingår man ett äktenskap har man antagligen de flesta av ingredienserna inom sig. Varför skulle man annars lova att ta hand om varandra (istället för att låta det hända spontant, av glädje och kärlek), eller att inte känna sexuell lust för några andra (man lovar att hålla sig till varandra för att inte drabbas för hårt av svartsjukan, kontrollbehovet, sin dåliga självkänsla och det dåliga självförtroendet, och man har ju sitt behov av bekräftelse. Man vet också hur mallen ser ut för ett förhållande i vår kultur)... Ja, listan kan göras lång. Den äkta kärleken får inte så mycket plats - den är knappt godkänd i samhället. Viktigast är de sociala rollerna, och att man är lagom kylig och följer de färdiga mallarna för att "älska". Om man älskar flera vuxna människor samtidigt, så älskar man t.ex för mycket. Kulturen säger oss att vi ska älska bara en person - och låta kärleken bygga på den långa listan med andra känslor här ovan. Det är kulturen som gör att äkta kärlek till flera personer ger oss dåligt samvete och skuldkänslor. Den gör också att dem som inte är "den enda" får en massa dåliga känslor, eftersom samhället berättat att det är fel; om de inte är "de enda", så är de inte älskade. Ägande och kontroll... växande våld och hat, fördomar och rasism... Mycket vågar vi känna. Men inte någon större, äkta kärlek. Den gömmer vi inom oss, eller förbehåller allt fler religioner. Skrivet av ©Huggolina 01:42 | LÄNKA |
Kommentarer:
Skicka en kommentar
|
|
|
|
